Introduktion till Design Thinking
Design Thinking är ett människocentrerat förhållningssätt till problemlösning. Det är inte bara en metod, det är ett sätt att tänka, känna och arbeta. Det hjälper oss att förstå människors behov, utmana antaganden, tänka kreativt och skapa lösningar som verkligen gör skillnad (Lewrick et al., 2018).
Design thinking is a human-centered approach to innovation that draws from the designer’s toolkit to integrate the needs of people, the possibilities of technology, and the requirements for business success.
Tim Brown, Executive Chair of IDEO
Men Design Thinking är också något mer än bara en process. Det är en attityd. Ett sätt att förhålla sig till världen omkring dig.
📌 Design Thinking är…
- Ett tankesätt, inte bara en metod
- Ett sätt att utgå från användaren, inte lösningen
- Ett arbetssätt som bygger på empati, kreativitet och experiment
- En iterativ process där du gör, testar, lär och gör om
Grötmetaforen: Design Thinking som kokkonst
Låt mig förklara med en enkel metafor. Tänk dig att du lagar gröt. Du kanske har gjort det 10 000 gånger. Receptet är enkelt: 1 dl havre + 2 dl vatten + en gnutta salt. Det är inte den där sista gröten som är målet utan vad du lärt dig längs vägen. Kanske blev gröt #8712 ovanligt god. Du kanske använde finare havre, chiafrön i kombination med oljor och nötter och en annan kokprocess? Lugnet vid frukostbordet, barnen som var glada och det blev en fin upplevelse. Men sen kommer #8713 och blir rätt medioker och bränd. Så är det ibland.
Poängen?
Det handlar inte om att upprepa ett recept. Det handlar om hur du förhåller dig till ingredienserna, värmen, stämningen, och vad du vill skapa för upplevelse.
På samma sätt är designprocessen som ett recept. Men Design Thinking är hur du tänker som kock med känsla, nyfikenhet och förbättringsvilja.
Design Thinking som process
En vanlig modell för designprocessen är IDEO:s och d.schools:
Empathize Define Ideate Prototype Test
Lewrick et al. (2018) föreslår sex steg (plus ett extra):
- Understand: Sätt dig in i kontexten: uppdraget, tekniken, användaren, organisationen.
- Observe & Analyze: Studera användarna. Använd metoder från exempelvis Design Thinking Toolbox.
- Define point of view: Formulera en tydlig problemdefinition och skapa HMW-frågor (How Might We…)
- Ideate: Generera många och varierade idéer. Brainstorma vilt.
- Prototype: Bygg enkla, snabba prototyper. Testbara och konkreta.
- Test: Testa med riktiga användare. Tidigt, ofta, billigt.
+Reflect: Utvärdera som team. Vad funkade? Vad lärde vi oss?
🧪 Att skita ner händerna
Design Thinking börjar inte med att gissa fram lösningar. Det börjar med att gå ut i verkligheten.
När jag jobbar som designer åker jag alltid ut i fält. Jag observerar, pratar med medarbetare, chefer och kunder. Jag testar själv, fotograferar, antecknar. För att verkligen förstå måste jag “skita ner händerna” dvs förkroppsliga problemet, känna det i kroppen.
Det är först då jag kan formulera en forskningsplan, börja testa hypoteser och arbeta mig fram till något som faktiskt har betydelse.
Exempel: Disney & MagicBand
När Disney märkte att kundnöjdheten sjönk, ville de förstå varför. De använde design thinking inte bara för att fixa ett problem, utan för att återuppfinna hela upplevelsen.
- De observerade gäster, samlade in data och intervjuade.
- De formulerade om problemet: “Gäster vill ha en smidig, magisk upplevelse och inte stå i kö.”
- De skapade MagicBand, ett armband som fungerar som biljett, betalmedel och nyckel.
- De byggde över 40 prototyper, allt från mockup-material till färdigt system.
- Resultat: nöjdare gäster, kortare köer, och ett lyft i hela upplevelsen.
McCarthy & Wright — Design som upplevelse
Design Thinking handlar inte bara om att lösa funktionella problem — det handlar om upplevelse.
McCarthy och Wright (2004) lyfter fram fyra upplevelsestrådar:
- Sensorisk: Vad användaren ser, hör, känner.
- Emotionell:Hur känns det att använda produkten?
- Kompositionell: Hur hänger upplevelsen ihop över tid?
- Temporalt/rumsligt: Var sker det? När? Hur påverkar kontexten?
De pratar också om sex meningsskapande processer, bland annat tolkning, berättande och reflektion, något vi ofta glömmer i design men som är kärnan i upplevelsebaserad design.
👉 Detta ger oss språk att förstå inte bara vad användaren gör, utan varför det betyder något för dem.
🏃 Snabbmatskiosken: ett klassiskt designmissförstånd
Jag jobbade med en snabbmatskedja som ville digitalisera beställningar. De investerade i kiosker där man klickar fram sin beställning. Problemet?
- Köerna blev längre.
- Kunderna blev frustrerade.
- Feltryckningar ökade.
- Det gick snabbare att bara säga “en hamburgare”.
Vad hände?
Man började i lösningen och inte i problemet.
Med Design Thinking hade man börjat med att observera kunderna, förstå deras kontext och identifiera deras faktiska behov: snabbt, enkelt, mänskligt.
Var används Design Thinking?
Överallt där komplexa problem möter människor.
I tekniksektorn (Alphabet, Apple, Microsoft) används Design Thinking för att utveckla digitala produkter och tjänster som inte bara är tekniskt avancerade, utan också intuitiva och användbara för människor i vardagen.
Inom detaljhandel (ex IKEA, Amazon)används Design Thinking för att skapa smidiga, meningsfulla kundresor både digitalt och i fysisk miljö. Fokus ligger på helheten: behov, känslor, val, miljö och flöde.
Design Thinking hjälper vården att se patienten som medskapare av sin vård och lösa komplexa problem i vårdsystemet med människan i centrum.
Inom offentlig verksamhet används Design Thinking för att skapa välfärdstjänster som verkligen fungerar för medborgarna och inte bara på pappret.
Inom utbildningsvärlden används Design Thinking både som metod i undervisningen och som verktyg för att förbättra skolmiljöer och pedagogik.
Det finns så klart många flera branscher att nämna här, exempelvis appar för självhjälp inom psykologi, återbrukslösningar inom miljö och hållbar utveckling och fintech-startups inom finans . Den gemensamma nämnare är att oavsett om du jobbar med en produkt, en tjänst, ett system, en policy eller en upplevelse så passar Design Thinking där du vill göra något bättre för människor i en komplex värld.
Den reflekterande designern
Löwgren & Stolterman (2004) beskriver designern som en reflekterande praktiker. Någon som ständigt tänker kring sin egen praktik, sina beslut, sina antaganden.
Design Thinking blir då inte bara ett verktyg utan ett sätt att utvecklas, förstå sin omvärld, och bidra till förändring.
Risker att undvika
- Fastna i idéstadiet utan förmåga att implementera
- Blunda för teknik och affär
- Tro att Design Thinking är en quick fix
- Inte förankra i organisationens sätt att tänka
När ska du inte använda Design Thinking?
Design thinking passar inte så bra när problemet är givet (matte, algoritmer), tiden knapp (det brinner), eller när organisationen inte är tillräckligt “designmogen”, den vet bäst och det som funkat tidigare kommer att funka i framtiden. Det kan också bli problem om man bestraffas för misslyckanden, eller att allt ska vara perfekt från början. Eller när lösningen är helt bestäm på förhand.
Använd inte design thinking när du inte behöver förstå människor på djupet, inte har tid eller resurser att testa och utforska, eller när problemet redan har en tydlig, bevisad lösning.
När jag fastnat i idéstadiet
Ett exempel på ett vanligt misstag är när man tror att en idé är bra men inte kan styrka det med adekvat data. Jag har själv varit där. De gånger jag känner att jag inte riktigt vet hur jag ska göra mitt jobb som designer, det är ofta då jag inser att jag inte har tillräcklig förståelse för användaren.
Ibland ser man lösningen framför sig redan när man formulerar idén ofta utifrån ett identifierat problem. Och visst, det kan vara en bra idé. Men om den inte är förankrad i användarens verkliga behov blir det bara en gissning.
Det absolut vanligaste jag ser i branschen är team som börjar direkt i Ideate-fasen: de brainstormar och bygger prototyper baserat på egna åsikter om potentiella användare. Kanske har de jobbat länge i branschen, känner målgruppen väl men de hoppar över de första stegen i processen:
👉 Understand (förstå kontexten och användarnas behov, att bli insatt i problemet)
👉 Observe (observera och analysera användarnas behov i sin kontext, samla in data)
👉 Define (formulera problemet baserat på insikter som kommer ur analysen av dina insamlade data)
Resultatet blir ofta lösningar som saknar relevans eller missar målet helt.
Det händer också att projekt hoppar över hela designprocessen och börjar direkt efter testfasen med att bygga utan användare och testa själv på kontoret. Man bygger något man redan har bestämt, och lanserar det rakt ut. Ingen empati, ingen analys, ingen idéutveckling.
Det är ett tydligt tecken på att organisationen inte är design-mogen.
Sammanfattning
Design Thinking hjälper dig att:
✅ Förstå människors behov
✅ Skapa tillsammans
✅ Testa snabbt och billigt
✅ Lära och förbättra
✅ Skapa verkligt värde
Det är ett förhållningssätt, inte bara en metod.
📚 Referenser
- Lewrick, M., Link, P., & Leifer, L. (2018). The Design Thinking Playbook. Wiley.
- McCarthy, J., & Wright, P. (2004). Technology as Experience. MIT Press.
- Sheppard, B., Edson, J., & Kouyoumjian, G. (2017). Ten principles of design thinking that deliver business value. McKinsey.
- Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å., & Törlind, P. (2015). Design: Process och metod. Studentlitteratur.
- Löwgren, J., & Stolterman, E. (2004). Thoughtful Interaction Design. MIT Press.
